Så var det måndag igen

Gooodmorgon, godmorgon! Jag har inte en sådan GOD morgon idag, men den framtvingade positiviteten kommer väl snart på intåg.

Idag börjar en ny arbetsvecka, som sagt i tidigare inlägg. Och jag är taggad på att dag för dag komma tillbaka till hundra procent. Jag gör både framsteg och får bakslag, men med vetskapen om att jag ska ta det sakta men säkert gör mig tryggare. Jag ska inte satsa "Kaka-allt" som jag alltid gör, utan ta det lite lugnt – för jag presterar superbra ändå, även om jag inte gör mina 200 procent som jag annars alltid gjort. Vanligtvis har jag haft så många bollar i luften, just för att det är det enda sättet jag varit van vid att arbeta. Jag är programmerad på så sätt att deadlines, snabba nyheter och artiklar i rapidfart varit min vardag. Trots att det inte är en vardag i det arbete jag gör just nu.


Såhär trött och sliten ser jag ut idag. Har nog inte burit en droppe smink på hur många veckor som helst. Jag orkar inte längre, utan unnar mig den extra lilla tiden till att ligga i sängen och göra mig mentalt redo för jobb, försenade pendeltåg och okända människor som trängs. Lite så har det varit i Stockholm på senaste tiden, som att SL har fungerat sämre än vanligt. Kaffe är den dryck som jag inbillar mig gör mig pigg.

Idag är det jobb på schemat. Kanske far jag på stan efteråt och köper en välbehövd weekendväska. När jag sedan kommer hem ska jag slänga i mig något mellanmål, och om kroppen orkar ska jag ta mig ett ordentligt gympass. Annars tar jag en lång powernap om kroppen säger emot. Jag tar det som det kommer helt enkelt. 

Summa summarum – jag är taggad på en ny vecka och tacksam över att jag har de relationer och verktyg jag behöver för att orka ta mig igenom livet. Jag är både svagare och starkare än någonsin, på samma gång.