Carolina "Kaka" Bäckström

291215 - Trött
Yo. Sitter på jobbet. Tröttheten är ett faktum.

Jullovet har börjat för länge sedan och så också jobbet. Har försökt att ta på mig så mycket jobb som möjligt, dels för att jag skulle slippa det krystade julfirandet men också för att jag numera är fattig student, and I need money.

Min jul var bra i alla fall. Bättre än tidigare år. Jag såg till att byta jobbpass så att jag jobbade kväll istället för dag, och kunde fira det med mina lovelies i kyrkan. Så mysigt. Jag har inte haft någon julkänsla men dagarna innan fick jag något il och köpte julklappar, till både väntade och oväntade personer. Mest för att jag kände mig givmild och ville ge tillbaka något eftersom att de alla gjort så mycket för mig. Även om de insett det eller ej ;) Efter kyrkan och tiotals kramar var det dags för att åka mot jobbet, ett lugnt 14-21 pass väntade och jag var så tacksam över att få jobba och slippa julfirandet.

På juldagen steg jag upp före fan för att hinna på julottan innan jobbet som började klockan åtta. Tidigt på morgonen befann jag mig i kyrkan och sjöng några fina jul-låtar innan jag smög iväg ut genom sakristian för att åka mot jobbet. Även om julottans tidiga timma gjorde sig påmind var jag inte alltför trött. Resten av veckan umgicks jag bara med mina fina vänner, jobbade, firade Sandras 20-årsdag och hade lilla julafton. På söndagen var jag ledig och passade därmed på att åka med några friendzos och sjunga på olika äldreboenden här i Kalix. Det var så mysigt och de äldre var så tacksamma att vi ungdomar kom dit och sjöng för dem, på eget initiativ. Efteråt satt vi på änglagården, drack kaffe, spelade spel och bara myste. Så tacksam för dessa underbara människor! Jag hade så roligt och hade nog inte skrattat så mycket på länge. Alla världens problem var som bortblåsta. Efter det åkte vi tre till kinarestaurangen för att äta med några till mycket uppskattade människor. Där var det, om möjligt, nästan ännu roligare och skrattet ekade genom restaurangen. Min mamma, som jobbar där, sa faktiskt det i efterhand... "Vad var det som var så roligt, jag hörde ju hur kul ni hade ända till diskrummet?!". Återigen var jag så tacksam för att jag har så fina människor i min närvaro, liksom utanför den vardagliga vänskapskretsen.


Annars händer det inte så mycket roligt i mitt liv. Jag försöker jobba så mycket som möjligt och umgås med så mycket vänner som möjligt. Min boendesituation infinner sig just nu hos mina föräldrar, och som många vet är det otroligt svårt och kämpigt att flytta tillbaka dit efter typ fyra års frihet i egen lägenhet. Vill inte spendera mer tid där än nödvändigt, haha.